Denna vecka är texten hämtad från Lukasevangeliet kapitel 9, vers 51-62. Här är min relektion utifrån den texten. Du kan också höra mig läsa bibeltexten och reflektionen i en video eller podd.
Det finns stunder i livet när vi känner att vi har en tydlig riktning, en plan vi vill följa eller ett mål vi måste nå. I den här texten möter vi Jesus i ett sådant ögonblick. Han "vände sin blick" mot Jerusalem. Det som händer runtomkring honom är lätt att känna igen sig i. Lärjungarna vill kalla ner eld från himlen över en by som inte tar emot dem, och andra vill gärna följa efter Jesus, men ”jag ska göra något först”.
Det är så mänskligt. När vi möter motstånd eller människor som inte tycker som vi, blir vi lätt frustrerade. Vi känner att vi vill ge igen, byta riktning eller stänga dörren. Och när vi ställs inför ett viktigt val hittar vi kanske på undanflykter. Vi ska bara ordna med det där praktiska först, jag kan inte för att, jag måste bara bli lite mer redo.
Jesus svarar med att den som sätter handen till plogen och tittar bakåt inte passar för Guds rike. Vi måste fokusera. Att köra en plog handlar om att hålla blicken framåt för att få en rak fåra. Tittar man bakåt blir linjen krokig direkt. Ja, kanske inte med dagens GPS-styrda traktorer, men ni fattar.
Men i det vanliga livet har vi ingen GPS. I vår vardag betyder det att vi ska följa det goda, att välja kärlek, medmänsklighet och förlåtelse. Följa Jesus! Det är inget vi kan skjuta upp till nästa vecka när det passar bättre. Det är ett val som görs här och nu, i det lilla, varje dag. Vi måste våga lita på att den väg av kärlek som Jesus visar är värd att gå på, även när den kräver något av oss och även när vi möter motstånd.
Det är mina tankar på sjätte söndagen i trefaldighet.
Comments