2025

I en tid när samhället slits isär av polarisering, hat och misstänksamhet mot den som är annorlunda, är vår kyrka kallad till något större. Vi är kallade att vara ett heligt rum av nåd, gemenskap och motstånd, mot splittring, tystnad och likgiltighet.

Svenska kyrkan står i dag inför stora utmaningar: sjunkande medlemsantal, ökande polarisering i samhället, förändrade livsmönster och en alltmer digitaliserad värld. Men det är inte enbart ett problem, det kan vara en möjlighet. Kyrkan har aldrig varit rädd för att följa med sin tid och nu måste vi våga ta nästa steg: att fullt ut omfamna tekniken för att möta människors behov i vardagen, där de faktiskt befinner sig.

Som kyrkorådsordförande och trogen gudstjänstdeltagare har jag funderat på en fråga som kommer upp i olika sammanhang: Borde vi ha någon form av krav, eller åtminstone starkare förväntan, på att förtroendevalda i Svenska kyrkan faktiskt går i kyrkan?

Det kan tyckas vara långt kvar till kyrkovalet i september, men det är ändå dags att börja tänka på att rösta och vad du ska rösta på.

Om du inte går till gudstjänst i kyrkan på söndagar, varför ska du då bry dig om kyrkovalet? De som väljs i kyrkovalet bestämmer mycket över vad som händer med kyrkan. Det kan vara allt från hur din lokala kyrka sköts om till hur kyrkan på nationell nivå tar hand om sina tillgångar. Inte minst är det dina lokala företrädare som anställer kyrkoherde, vilket påverkar verksamheten. Det finns alltså många anledningar att rösta.

Centerpartiet ska välja ny partiledare. En stor fråga är om hen som väljs ska ta oss närmare vänster eller höger eller kanske stå tydligare i mitten. Att vi i Sverige i allmänhet surrar oss så hårt till blockpolitiken är olyckligt, tycker jag. Jag förstår att det för vissa ger ett slags trygghet, att vara antingen det ena eller det andra. Men jag tror att Sverige skulle må bra av en mer rörlig politik, där olika partier gör upp i olika konstellationer, precis som det är i många andra länder.

Nyligen skrev Pether Nordin i Kyrkans tidning att: ”överskotten är mycket stora” för ”församlingar och pastorat som för Svenska kyrkan i helhet”. Han pekar på en god soliditet och en bild som: ”kraftfullt motsäger påståendet om kyrkans dåliga ekonomi”. Det är en bild som jag mer än gärna skulle känna igen, men tyvärr kan jag inte göra det.

Svenska kyrkan i Sala kommun består av tre enheter: Kumla-Tärna-Kila församling, Sala-Norrby-Möklinta pastorat och Västerfärnebo-Fläckebo församling. Varje enhet fungerar bra för sig, men utmaningarna som framtiden för med sig kräver att vi tänker nytt och samarbetar tätare. En sammanslagning där Svenska kyrkan i Sala som en enhet får samma geografiska gränser som Sala kommun kan komma i framtiden. Men innan det eventuellt sker finns mycket vi kan göra tillsammans.

Svenska kyrkan finns i hela Sverige och det är ingen tillfällighet. Genom århundraden har kyrkan varit en plats för gemenskap, hopp och stöd i livets alla skeden. Som kandidater i kyrkovalet vill vi slå vakt om en öppen folkkyrka som står stadigt i både vardag och högtid, i staden såväl som på landsbygden.