Det pratas ibland om Svenska kyrkan som byggnader eller en stor organisation med olika nivåer. Men Svenska kyrkan är inte bara byggnader eller en hierarki. Kyrkan finns och lever där människor samlas kring Ordet och nattvarden, i den lokala församlingen, inte i maktstrukturer eller centralstyrning. Församlingen är därför inte en detalj i kyrkans organisation, den är själva kyrkan. Utan levande lokala gemenskaper upphör kyrkan att vara kyrka.
Skalar vi bort strukturerna finns kärnan kvar: församlingen. Det är där människor möts, där dopet firas, där sorgen delas och glädjen bärs tillsammans. Församlingen är kyrkans hjärta, och utan ett levande hjärta dör kroppen.
Låt oss påminna oss själva om vad det står i kyrkoordningen: ”Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.”
När vi talar om kyrkans framtid är det lätt att fastna i strategier, styrmodeller och ekonomi. Visst, allt det är viktigt, men kyrkan kan inte byggas uppifrån. Den måste byggas nerifrån. Det är i mötet mellan människor som tron tar form och förtroendet växer. Där blir vi påminda om alla människors lika rätt och värde, oavsett bakgrund, ålder eller livssituation.
Vi vet att många små församlingar har det ekonomiskt tufft. Ibland behövs det, men lösningen kan inte alltid vara att slå ihop enheter till ännu större pastorat. Risken är att det lokala engagemanget går förlorat och att avståndet mellan besluten och människorna växer. Det som gör Svenska kyrkan unik är närheten, att det fortfarande finns kyrkor och verksamhet i små orter, där andra samhällsfunktioner har dragit sig tillbaka.
I församlingen blir Ordet handling. Där skapas gemenskap över gränser, där finns plats för både den som är stark och den som kämpar. När vi värnar församlingen värnar vi människors möjlighet att mötas och vara delaktiga. Det är i vardagens små steg som kyrkan gör störst skillnad: en öppen kyrkport, en trygg körövning, en välkomnande kopp kaffe, en diakon som lyssnar, ett konfirmandläger där nya perspektiv öppnas.
Svenska kyrkan står inför stora utmaningar. Färre medlemmar och minskade resurser gör att vi måste tänka klokt. Men låt oss inte börja med att centralisera och dra bort beslut från den lokala nivån. Tvärtom! Ge församlingarna kraft och möjlighet att forma sin verksamhet efter lokala behov. Stärk engagemanget hos dem som vill bidra, för kyrkan är och ska förbli en öppen folkkyrka, byggd av människor, för människor.
Församlingen är kyrkans hjärta. När det slår starkt, då finns hopp för hela kyrkan.
Rösta i kyrkovalet 8-21 september.
Birgitta Lindqvist (C), kandidat i kyrkovalet till Falu pastorat
Magnus Nystedt (C), kandidat i kyrkovalet till kyrkomötet
Comments