Stig Axelsson lyfter fram att POSK ”vill att alla ska känna sig hemma i kyrkan”. Det är en tanke vi gärna instämmer i. Men det väcker också en fråga: kan alla verkligen känna sig hemma om vissa grupper inte tillåts ställa upp i kyrkovalet? Vi tror att öppenhet måste innebära att också de som har sitt engagemang i ett politiskt parti ska få vara med.
Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Det betyder fria val där medlemmarna väljer sina företrädare på alla nivåer. Vem som helst kan bilda en nomineringsgrupp och ställa upp. Att då säga att just partier inte borde delta är i praktiken att säga att medlemmar med politiskt engagemang ska stå utanför. Men är det rimligt?
Oavsett bakgrund arbetar alla nomineringsgrupper i grunden med samma uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni, mission och kyrkans närvaro i lokalsamhället. Skillnaden är att partiburna grupper ofta också för in perspektiv från samhället i stort – klimat, landsbygd, integration, demokrati. För oss är det inte ett hot, utan snarare ett sätt att spegla bredden i en öppen folkkyrka.
I Centerpartiet har medlemmarna tydligt sagt att vi ska fortsätta ställa upp i kyrkovalet. Samtidigt är det inte partistyrelsen som skriver vårt valprogram, utan ett kyrkopolitiskt nätverk med centerpartister som lever nära kyrkan och har lång erfarenhet därifrån. Det är de som formar programmet.
Vi ställer alltså upp för att våra medlemmar vill det, och vi gör det med engagerade och troende kandidater runt om i landet. Vår övertygelse är att kyrkan blir starkare ju fler som känner sig välkomna att bidra – som kyrkvärdar, förtroendevalda eller på andra sätt. Att stänga dörrar för vissa riskerar att göra kyrkan fattigare, inte rikare.
Därför är frågan till väljarna enkel: vilken kyrka vill vi ha? Vi hoppas på en kyrka som fortsätter vara öppen, demokratisk och levande – en kyrka som välkomnar fler, inte färre.
Cecilia Rogne (C), kandidat i Karlstad stift till kyrkomötet
Magnus Nystedt (C), kandidat i Västerås stift till kyrkomötet
Comments