Svenska kyrkan står i dag inför stora utmaningar: sjunkande medlemsantal, ökande polarisering i samhället, förändrade livsmönster och en alltmer digitaliserad värld. Men det är inte enbart ett problem, det kan vara en möjlighet. Kyrkan har aldrig varit rädd för att följa med sin tid och nu måste vi våga ta nästa steg: att fullt ut omfamna tekniken för att möta människors behov i vardagen, där de faktiskt befinner sig.
Under pandemin fick många församlingar snabbt ställa om till digitala gudstjänster, sända andakter via Facebook eller dela bibelstudier på Zoom. Det var ett nödvändigt första steg, men varför stanna där? I stället för att se tekniken som ett substitut för det fysiska kyrkorummet, borde vi se den som ett komplement som stärker, fördjupar och breddar vår verksamhet.
Tänk om Svenska kyrkan blev en ledande aktör inom digital själavård? Samtal via chatt, video och appar skulle kunna möjliggöra möten mellan människor, många som annars aldrig skulle ta steget in i kyrkan. Tänk om vi erbjöd en kyrkoapp med dagliga andakter, förbönsfunktion, kalender för församlingens aktiviteter, möjlighet att ge kollekt och boka samtal med en präst, direkt i mobilen. Sådana lösningar skulle inte bara förenkla för våra medlemmar, utan också visa att kyrkan är relevant, modern och tillgänglig.
Det finns redan AI-verktyg som kan hjälpa till att ta fram predikoförslag, planera aktiviteter eller effektivisera administrationen, så att våra präster och diakoner kan lägga mer tid på det som verkligen räknas: mötet med människan. Digitala versioner av kyrkobyggnader skulle kunna användas för att i 3D guida skolklasser genom historien eller visa turister våra vackra kyrkorum, även om de befinner sig hundra mil bort.
Och vad skulle hända om vi tog steget in i metaversum och skapade digitala kyrkorum där unga, vana vid digital interaktion, kan mötas för konfirmandundervisning, ungdomsträffar eller kvällsandakter i en miljö som känns naturlig för dem?
Självklart ersätter inte teknik fullt ut den mänskliga närvaron. Kyrkans hjärta kommer alltid vara det fysiska mötet, gemenskapen i gudstjänsten, trösten i kramen. Men tekniken kan hjälpa oss att skapa fler sådana möten, och göra dem möjliga även för den som är sjuk, ensam, blyg eller helt enkelt inte van vid kyrkans traditionella former.
Framtidens kyrka är inte en motsats till den historiska, den är ett svar på den värld vi lever i nu. För att vara kyrka i vår tid måste vi våga vara där människorna är och i dag är de ofta uppkopplade. Låt oss därför se tekniken som en gåva, ett nytt språk för att förmedla det eviga budskapet.
Det är inte att överge vår tradition, det är att förvalta den.
Magnus Nystedt (C), kandidat till stiftsfullmäktige Västerås stift och kyrkomöte